Olyckor till sjöss
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram en rapport som ska beskriva den samhällsekonomiska kostnaden för sjöfartsolyckor, något som idag saknas för sjöfarten. Man har delat in olyckorna i tre kategorier; personskador inkl. dödsfall, fartygsskador och utsläppsskador. Man använder samma värderingar och analysmetoder som för olyckor inom väg-och järnvägstrafiken. Analysen avser yrkesfartyg, oavsett flagg, på svenska farvatten inkl. fiskefartyg men exkluderar fritidsbåtar.
Utsläppsskador: Utsläppen av olja i svenska farvatten har enligt Transportstyrelsen minskat avsevärt och anses inte utgöra någon betydande samhällsekonomisk kostnad. Den positiva trenden beror troligtvis på ett ambitiöst säkerhetsarbete, uttrycker man i rapporten.
Personskador inkl.dödsfalI*: I analysen som omfattar åren 1985-2014 kan det urskiljas en signifikant minskning av antalet dödsolyckor. Antalet skadade har däremot ökat men förklaras som en effekt av en bättre rapporteringskultur främst inom färje- och tanksektorn. Fiskefartyg är den fartygstyp där det sker flest olyckor med 35 dödsfall och 24 skadade i mätperioden. För passagerarfartyg är motsvarande siffror 16 dödsfall och 254 olyckor. För tankfartygen 5 dödsfall och 16 skadade och för torrlast 28 dödsfall och 76 skadade.
Fartygsskador: Antalet grundstötningar uppgår till1736 som följdes av 1311 personolyckor och kollision mellan fartyg som uppgår till 1161, är de vanligaste olyckstyperna. Bränder utmärker sig som den dyraste olyckstypen i alla avseenden. Maskineri och utrustning står för knappt hälften av alla olyckor och en tredjedel av kostnaden. Skador relaterade till hårt väder är en ovanlig olyckstyp.
*Den totala kostnaden för de 103 omkomna i sjöfartsolyckor under mätperioden var 2,3 miljarder kr. Ett människoliv värderas i analysen till 22.328.000 kr vilket ligger i samma nivå som IMO dvs $ 3 mlj. En svår skada värderas i analysen till 3.706.000 kr.
Tryggve Ahlman, Sjösäkerhetsansvarig Svensk Sjöfart