Ny modell för farledsavgifter antagen idag

Föreningen Svensk Sjöfart gläds åt att Sjöfartsverkets förslag till avgiftsmodell, som kritiserats hårt av näringslivet, organisationer och andra myndigheter, inte införs under 2017 som tidigare aviserats.

Föreningen är dock fortsatt djupt oroad av de oklarheter som ännu föreligger beträffande aviserade avgiftshöjningar under de närmaste åren.

Regeringen har som mål att skapa ”EU:s bästa regelverk för sjöfart” enligt regeringens Maritima Strategi från 2015. Föreningen menar att detta högt ställda mål måste ligga till grund för regeringens och dess myndigheters arbete med att utveckla svensk sjöfart. Emellertid är det svårt att se hur generellt sett ökade avgifter för handelssjöfarten ligger i linje med detta.

Det som främst oroar Föreningen Svensk Sjöfart avseende regeringens uttalade och praktiska sjöfartspolitik när det nu står klart att man beslutat att ett nytt avgiftssystem ska införas från 1 januari 2018 och att befintliga farledsavgifter höjs i början av 2017 kan sammanfattas till fyra områden.

Medlemmar i Föreningen Svensk Sjöfart jobbar intensivt med miljö- och klimatfrågorna och vi har många rederier som ligger i framkant i världen idag i utvecklingen. Att på olika sätt stimulera early movers är avgörande för att nå de högt ställda mål och ambitioner som politiken har inom klimat/miljö-, transport-, och näringslivsområdena. Föreningen Svensk Sjöfarts medlemmar har tagit fram en Klimatfärdplan 2050 där vi sätter upp djärva mål för hur vi ska kunna nå en klimatsmart sjöfart. Vi har även som föreningen anslutit oss till regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Föreningen föreslår därför att de med högsta miljöklass (ett tiotal fartyg) redan från den 1/1 2017 får tillgodoräkna sig miljörabatter inom alla områden så att denna innovationskraft inte avstannar.

De svenska farledsavgifterna är en konkurrensnackdel för svensk industris konkurrenskraft då majoriteten av EU:s länder inte har några statliga farledsavgifter. Vi välkomnar därför en översyn i bred och nära samverkan med sjöfartens aktörer av farledsavgiftsförslaget innan det introduceras 1 januari 2018.

Sjöfartsverkets anslag reduceras i regeringens budget för 2017 trots nationella och internationella ambitioner om att mer transporter ska gå på vattenvägar. Innebörden för Sjöfartsverket blir att man tvingas lägga över mer kostnader på sjöfartens aktörer. Ökade kostnader för sjöfart leder från, snarare än mot, de politiska målen. Det är därför av yppersta vikt, för samhällsekonomin, för klimat och miljö samt för konkurrenskraft och arbetstillfällen att Sjöfartsverket tillförs mer statliga medel. Att regeringen nu väljer att inte finansiera exempelvis isbrytning noterades då budgeten las fram i förra veckan. Vi är naturligtvis inte nöjda med detta. Vi anser att regeringen snarast i så fall behöver finna andra vägar för att flytta gods till sjöfarten och gärna då en grön sådan. Ett konkret förslag är att regeringen motfinansierar den del som näringen idag själva lägger på miljödifferentieringen genom farledsavgifterna (idag ca.70 miljoner). Detta skulle ge direkt effekt och säkert hamna hos den sjöfart som är och vill bli mer grön.

Sjöfartsverket är ett affärsverk med ett räntabilitetmål som kräver att myndigheten går med vinst och levererar överskott till staten. Farledsavgiften finansierar Sjöfartsverkets verksamhet, samtidigt som majoriteten av EU:s länder inte har några statliga farledsavgifter. Sjöfartsverket arbetar intensivt, inte minst via regeringsuppdrag, med att utreda vad som krävs för att sjöfarten ska kunna transportera mer gods via kust- och inlandssjöfart. Föreningen Svensk Sjöfart tror inte att ökade avgifter för handelssjöfarten är rätt sätt. Därtill behöver Sjöfartsverkets effektiviseringsarbete intensifieras så att sjöfartsnyttan av insatta medel ökar redan under kommande år 2017. Vi utgår från att regeringen tar till sig av vårt förslag om att avkastningskravet på Sjöfartsverket reduceras eller, mer rimligt, tas bort helt om inte annat inte minst tillfälligt för 2017.