Såhär vill riksdagspolitiker att sjöfarten förändras

I år har 76 motioner med ordet ”sjöfart” skrivits under den allmänna motionstiden då riksdagspolitiker får möjlighet att lämna in förslag om de frågor de anser är viktigast. Bland de som motionerat flitigast om sjöfart återfinns Moderaterna och Centerpartiet. Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har istället skrivit omfattande motioner med flera sjöfartsförslag i en och samma motion.

Vikten av sjöfart för Sverige nämns av flera riksdagspolitiker och flera gör en koppling till det svenska försvaret.

– Utan en tillräckligt omfattande svenskflaggad handelsflotta står sig det svenska totalförsvaret tämligen slätt vilket även försvarsberedningen anger i sin rapport. Utan handelsflottan kan varken materiel, förnödenheter eller bränsle transporteras till, från och inom Sverige i tillräcklig omfattning vid en förändrad hotbild. En stats förmåga att i kristid använda fartygsresurserna är beroende av fartygens flagg, skriver Hans Rothenberg (M) bland annat i sin motion om att se över sjöfartens ekonomiska förutsättningar.

Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill se en förändring av stämpelskatten, något som får medhåll från sjöfartens fackföreningar Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen och branschorganisationen Svensk Sjöfart.

– Liberalerna anser att stämpelskatten för inregistrering av nya fartyg bör avskaffas. Den påverkar inregistreringen av nya fartyg i den svenska fartygsflottan negativt, då våra största konkurrenter inte har en sådan skatt och slår dessutom mot de ägare som vill investera extra i grön teknik. Sjöfartsverket bör i stället ges i uppdrag att utreda en administrativ avgift för att täcka hanteringskostnaden vid registrering av fartyg, skriver Helena Gellerman m.fl. (L).

Översyn av tonnageskatten och återställandet av nettomodellen är två prioriterade frågor för den svenska sjöfartssektorn, något som Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna skrivit motioner om.

– Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Det är därför olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet, eftersom detta motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och försöka öka antalet fartyg i det svenska registret, skriver Jimmy Ståhl m.fl. (SD).

– Regeringen sänkte under början av 2020 stödet med en procent vilket vi ser som mycket olyckligt. Sjöfartsverket har ökat sitt avgiftsintag successivt sedan 2016 och i och med höjningen den 1 januari 2020, har farleds- och lotsavgifterna ökat med omkring 420 miljoner kronor sedan dess. Kristdemokraterna föreslår att nivån i den så kallade nettomodellen återinförs och tillför med anledning av detta 17 miljoner kronor per år 2022–2024, skriver Magnus Jacobsson m.fl (KD).

– Branschen har genom samarbete parterna emellan presenterat en handfull punkter vilka skulle kunna bidra till att vända den nedåtgående trenden och öka inflaggningen. Det handlar om att utveckla den befintliga tonnageskatten, ersätta stämpelskatten med en fast avgift som ligger på en internationellt konkurrenskraftig nivå, samt ett återställande av nettomodellen. Dessa åtgärder som start skulle kunna innebära skillnaden mellan stabila eller instabila förutsättningar för den svenska sjöfarten, skriver Hans Rothenberg (M).

Farleds- och lotsavgiftsfrågan är ett återkommande tema och något som samtliga partier skrivit förslag om. Exempelvis föreslår Vänsterpartiet att Sjöfartsverkets anslag utökas med 600 miljoner kronor för 2022 för att undvika höjningar av farleds- och lotsavgifterna. Samtidigt föreslår man också ett statligt stöd till tågfärjor.

– Handelssjöfarten får finansiera delar av fritidssjöfarten och sådant som är myndighetsuppgifter och statligt ansvar. Samtidigt har Sjöfartsverket stora ekonomiska problem, som de inte har möjlighet att lösa på egen hand. Intäkterna varierar med konjunkturer och coronapandemin har kraftigt påverkat intäkterna. För en stabil ekonomi i framtiden behöver det statliga finansieringsansvaret bli tydligt och Sjöfartsverket kan inte tvingas enbart förlita sig på osäkra inkomster från sjöfartsavgifter. Dessutom har sjöfarten redan idag en kraftig konkurrensnackdel jämfört med de skitiga vägtransporterna som betalar väldigt lite för sitt nyttjande av väginfrastrukturen, skriver Nooshi Dadgostar m.fl (V) bland annat.

– Sjöfartsverket har under en rad av år gått med underskott. Pandemin har ytterligare förstärkt trenden. Det är angeläget att följa utvecklingen och vid behov föreslå åtgärder för att säkerställa fungerande verksamhetsförutsättningar och ändamålsenlig styrning av den verksamhet som i dag bedrivs i affärsverksform, skriver Helena Gellerman (L) m.fl.

– Sjöfartsverket tar in farledsavgifter och miljödifferentierade avgifter. Myndigheten har dock haft svårt att miljödifferentiera på ett tillfredsställande sätt. Idag får till exempel fartyg som har eldrift – och därmed släpper ut noll CO2 – höjda avgifter. Därför behöver Sjöfartsverket ta ett helhetsgrepp i denna fråga. Centerpartiet vill se en bred översyn och förordar en utvecklad bonus malus modell. Vi anser också att Sjöfartsverket brister i sin analys avseende hur höjda farledsavgifter påverkar möjligheten att flytta över gods från lastbil samt räls till sjöfart. Denna kritik är enhällig från Transportstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys och Regelrådet, skriver Anders Åkesson (C) m.fl.

Även klimatet är i fokus för merparten av de motioner där sjöfarten inkluderas. Flera partier ser att överflyttning av transporter till sjöfarten är en del av lösningen på klimatutmaningen. Samtidigt vill flera partier se en snabbare utveckling gällande sjöfartens klimatpåverkan.

– Regeringens ambitioner är tydliga kring behovet av överflyttning. Sjöfarten har en avgörande betydelse för svensk export och den gröna omställningen av transportsektorn. En överflyttning av mer gods från väg- till sjötransporter innebär att transporteffektiviteten ökar och att utsläppen av växthusgaser kan minska, skriver Pia Nilsson m.fl (S).

– Sverige bör vara pådrivande för att sjöfarten inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter på samma sätt som flyget. Regeringen måste också kraftfullt driva på inom IMO för en kostnadseffektiv minskning av den internationella sjöfartens klimatpåverkan, skriver Jessica Rosencrantz m.fl (M).

Svensk Sjöfarts VD Rikard Engström menar att det är positivt att sjöfarten skapar ett stort intresse hos riksdagspartierna.

– Det inger hopp att så många personer och alla partier ser vikten av sjöfarten för Sverige och vad den betyder för försörjningsberedskapen och målet om ett hållbart samhälle. Flera av de frågor som vi identifierat som nödvändiga för att stärka sjöfartens konkurrenskraft hittar vi bland årets motioner. Exempelvis farleds- och lotsavgifterna är en fråga som är mycket aktuell och där Sjöfartsverket föreslår höjningar för 2022. Detta anser vi är orimligt och vi utifrån de förändrade förutsättningar som höstbudgeten ger menar vi att förslaget om avgiftshöjningar måste dras tillbaka, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

– Tre andra frågor som vi, tillsammans med facken inom samarbetet Blå Tillväxt, sedan många år identifierat som viktiga för att åstadkomma en konkurrenskraftig sjöfart är förändringar i stämpelskatten, tonnageskatten och nettomodellen. Det torde vara svårt att hitta en mer kostnadseffektiv insats för att stärka svensk sjöfart än att leverera på dessa punkter. Det är därför glädjande att flera partier och politiker förstår problematiken och vill göra något åt dessa frågor så att vi gemensamt kan uppnå ett resurseffektivare samhälle där sjöfartens resurser används på ett effektivare sätt. Vi tror och hoppas förstås att partier som inte uttryckligen motionerat i dessa frågor ändå ska verka för en mer konkurrenskraftig sjöfart. I slutändan gynnar det svensk industri och Sveriges befolkning som får närmre 90 procent av sina varor till Sverige via sjöfarten, säger Rikard Engström.

Moderaterna

1. En hållbar och konkurrenskraftig sjöfart för jobb och tillväxt

2. Bättre möjligheter för den svenska sjöfartens konkurrenskraft

3. Insjöfarten på Vänern och Vättern

4. Klimatpolitik för hoppfulla

5. Tillsätta ett sjöfartsråd

6. Bättre infrastruktur i Skåne

7. Infrastruktur i Halland

8. Utvecklat försvar av Göteborg och västkusten

9. Tryggare bevakning av kust och klimat

10. Mälarfarleden och Hjulstabron

11. Etableringsstrategi för pråmtrafiken