Sjöfarten inom Sverige
Senast ändrad: 2022-01-13
Sjöfartsverkets avgiftssystem
Farledsavgiften för sjöfarten är tvådelad: den ena delen tas ut baserat på hur mycket fartyget kan lasta i teorin och den andra delen på hur mycket fartyget i lastar i verkligheten.
Farledsavgiften finansierar Sjöfartsverkets verksamhet, samtidigt som majoriteten av EU:s länder inte har några statliga farledsavgifter. De nuvarande svenska farledsavgifterna utgör därför en konkurrensnackdel för handelssjöfarten inom Sverige och för det svenska näringslivet.
Trafikverken finansieras på olika sätt: Trafikverket finansieras till stor del med skattemedel medan Sjöfartsverket och Luftfartsverket bedrivs som affärsdrivande verk.
Vad tycker Svensk Sjöfart?
Svensk Sjöfart är mycket bekymrade över det minskade anslaget från staten och effekterna det innebär för svensk arbetsmarknad, samhällsekonomin, sjöfartens konkurrenskraft samt klimat- och miljöpåverkan. Beslutet om höjningar av avgifter stämmer inte överens med de breda politiska ambitionerna som finns för att stärka sjöfartens konkurrenskraft för att mer transporter ska gå på vattenvägen.
Det är inte rimligt att handelssjöfarten betalar ett avkastningskrav till staten genom farledsavgifter när varken väg- eller järnvägsanvändare har samma betalningskrav. Dessutom har nu Sjöfartsverket beslutat att de räddningshelikoptrar som har köpts in och finansieras av just farledsavgifterna ska finnas tillgängliga utan kostnad för andra delar av samhället.
Hela konstruktionen av farledsavgiften är ologisk. Isbrytningen finansieras till exempel av farledsavgifterna. De hamnar som betalar mest är samtidigt de som aldrig nyttjar denna tjänst. En regionalpolitisk fråga finansieras därmed nationellt.
Vår syn på frågan är att isbrytning bör ses som vinterväghållning till havs. Av den anledningen borde isbrytningen finansieras över statskassan.