Hur säkerställer vi sjöfartens kompetensbehov i fred, kris och krig?

Världen har under flera år befunnit sig i en omfattande kris på grund av coronapandemin. Under året har Sverige dessutom påverkats av att krig pågår i vårt närområde. Gemensamt för båda kriserna är att sjöfarten och därigenom sjöfartskompetens blir allt viktigare. Även i fredstider har branschen ett stort behov av personal. Under Svensk Sjöfarts och Transportföretagens seminarium i Almedalen diskuterades den viktiga frågan ”Hur säkerställer vi sjöfartens kompetensbehov i fred, kris och krig?”.

Dennis Johansson, personalchef, Wallenius Marine, och Björn Blomqvist, VD, Rederi Eckerö AB, deltog under seminariet. Idag finns 42 olika typer av tjänster på ett fartyg och både Dennis Johansson och Björn Blomqvist menade att behovet av personal är stort.

– Jag har varit 10 år på Wallenius som personalchef och jag har aldrig varit med om att det varit såhär svårt att rekrytera. Det är tufft just nu. I och med kriget i Ukraina försvann även 15 procent av världens sjöpersonal. Nya bränslen kommer nu och det kräver nya typer av kompetenser, säger Dennis Johansson från Wallenius Marine.

– Det behövs fler typer av kompetenser i framtiden och det är samtidigt en ökad specialisering och ett generellt behov om tekniska kompetenser som krävs, säger Björn Blomqvist, Rederi Eckerö AB.

Håkan Johansson, VD på Gotlandsbolaget, vice ordförande i Svensk Sjöfart och medlem i Svensk Sjöfarts grupp för utbildningsfrågor presenterade ett förslag på lösning från sjöfartsbranschen.

– De här frågorna blir mer och mer akuta för Svensk Sjöfart. Vi har sett och identifierat behov av att utveckla vår utbildningsplattform. Vi måste öka vår utbildningsattraktivitet och få upp söktrycket. Vi har inom föreningen sneglat mycket på våra grannländer och många väljer idag att utbilda sig i våra grannländer där det finns ett mer flexibelt utbildningssystem för morgondagens medarbetare. I Sverige kan man antingen läsa gymnasium eller till befäl och då går man minst fyra år på högskola. Våra grannländer har kompletterande utbildningsben som är mer yrkesinriktat och det har vi tittat på i samarbete med RISE. En mer yrkesinriktad utbildning kan man bygga upp och vi arbetar mycket för att få en sådan yrkesutbildning på plats. Förhoppningsvis redan nästa höst. Lighthouse tittar även på en större behovsstudie och det är det viktigaste av allt, en yrkesutbildning ska inte ersätta nuvarande utbildningar utan en yrkesinriktad utbildning ska vara ett komplement. Fler svenska sjömän kommer vara helt avgörande för att även bygga upp vårt försvar och försörjningsberedskap, säger Håkan Johansson.

Från utbildningsutskottet deltog riksdagspolitikerna Fredrik Christensson (C), Gunilla Svantorp (S), Josefin Malmqvist (M) och Robert Stenkvist (SD) under seminariet.

– Vi står inför en stor utmaning generellt i Sverige där vi har många människor som står utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har branscher som skriker efter kompetens. Det kommer att vara en konkurrens, men det är också en möjlighet. Det är viktigt att skapa möjligheter för livslångt lärande. Branschen behöver bli mer inkluderade i utformningen av utbildningarna. Vuxenutbildningen är också något jag vill slå ett slag för, säger Fredrik Christensson (C).

– Alla branscher menar att kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna. Det är viktigt att vi sätter fast omställningsstudiestödet så att man får en chans att ställa om. De som lyckas allra bäst är där det finns en enighet om vad man ska ha och då driver de också utbildningsplatserna, kanske framförallt inom yrkesskolorna. Branschen är viktig för att garantera kvalitén, säger Gunilla Svantorp (S).

– Vi menar att man gör för lite för att nå ut bland skolungdomar som utbildas och informera om sjöfartsyrken. Det är inte bara hos kuststäderna där man kan söka sig till sjöfarten, utan det kan man göra i hela landet. Vill man få fler kvinnor bör man även ordna barnpassning. Ska utbildningarna bli attraktiva måste de bli så allmängiltiga att man kan välja att byta yrkesbana enklare än idag, säger Robert Stenkvist (SD).

– Vi har 1,3 miljoner i Sverige som inte kan försörja sig själva. Trots det är det många som har brist på kompetens. Vi behöver studie- och yrkesvägledning som beskriver vilka branscher som behövs i framtiden. Vi behöver även hjälpas åt med dimensionering och vi behöver mer nära samverkan mellan det offentliga och branscher i utformningen av utbildningen. Branschens önskemål behöver få större genomslag. Gällande branschens attraktivitet måste branschen ta det stora ansvaret att berätta om näringen, säger Josefin Malmqvist (M).

Publicerad: 2022-07-06