Företagen i norr behöver sjöfarten

Sven Erik Bucht (S), Landsbygdsminister som också medverkade i seminariet, pekade på vattenvägens betydelse för att hålla ihop hela Sveriges möjligheter med en fungerande transportsektor.

Luleå har påbörjat ett muddringsarbete i hamnen: projekt Malmporten, för att kunna ta emot större fartyg. Malmbanan till Narvik är hårt belastad och Luleå hamn behöver en större kapacitet för att möta företagens behov av ökade transporter. Luleå är den hamn som valts ut som strategiskt prioriterad hamn av EU och projektet får även ekonomiskt stöd från EU. Med projektet höjs kapaciteten så att man sommartid kan ta emot fartyg som kan lasta 160 000 ton gods mot dagens maximala 55 000 ton.

Större fartyg är till nytta för miljön genom lägre bränsleförbrukning och utsläpp per transporterat ton gods. Planerade åtgärder innebär också ökad sjösäkerhet eftersom sjövägarna uppgraderas till att följa Transportstyrelsens rekommendation och internationella riktlinjer för utmärkning och säkerhetsmarginaler.

Mikael Sundelin, båt och importledare inom SCA som är Sveriges största skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark, konstaterade att transportkapaciteten med järnvägen nu nått taket. Båttransporterna är lösningen och att den kustnära sjöfarten får en allt större betydelse. Med större och färre sågverk blir det också allt större volymer som ska fraktas.

-Vi vill välja sjöfarten, sade Susanne Jangdal, VD Shorelink och påpekade att det kostar för mycket för sjöfarten att göra extra anlöp.

-Sänk avgifterna för sjöfarten och planera för fungerande logistiknav. Det är ju enklare att förlägga flygplatser vid en hamn än tvärtom.

Ulrika Nilsson, VD Piteå hamn var inne på samma linje och ville se en ökad inrikestransport på sjö med bland annat en kustpendel mellan Piteå och Mälardalen.

Ragnar Johansson, VD Svenska Orient Linien efterlyste rätt inställning från sjöfartens aktörer och inte minst politiska beslutsfattare för att sjöfarten ska kunna bli en vinnare. Både väg- och järnvägstransporternas infrastruktur finansieras via skattsedeln och de skatter och avgifter brukarna betalar täcker inte på långa vägar kostnaderna, medan sjöfarten tvingas betala varje krona.

Frågan om isbrytningens finansiering, som var en punkt på eftermiddagens agenda, kan sammanfattas med Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Catherine Zetterdahls kommentar till flera som uttryckt:

– Isbrytning är väghållning på vatten och borde finansieras via skattsedeln.

Seminariet avslutades med en paneldebatt med bland andra Pia Berglund, Redareföreningen och Niklas Nordström, Luleå kommun som båda var eniga om att konferensen sjungit sjöfartens lov och att den får vara början på ett årligt återkommande möte. Sjöfartens aktörer vill vara med och bidra till en fungerande infrastruktur för hela Sverige.