Barlastkonventionen kräver infasning

Barlastvattenkonventionen träder ikraft den 8 september 2017 som bland annat kräver att fartyg ska utrustas med hanteringssystem för barlastvatten. År 2014 välkomnade sjöfartsindustrin den av IMO Assembly rekommenderade implementeringsmodellen för hantering av barlastvatten baserad på fartygs IOPP-certifikat. För att säkerställa den svenska sjöfartens konkurrenskraft anhåller Svensk Sjöfart  hos Transportstyrelsen om möjligheten för svenska fartyg att förnya IOPP-certifikatet innan Barlastvattenkonventionen träder ikraft.

Då Barlastvattenkonventionen tagit längre tid än väntat har infasningsperioden som Konventionen inbegriper sedan länge spelat ut sin roll. Innebörden är att samtliga fartyg som omfattas av Barlastvattenkonventionen ska ha ett godkänt barlastvattenhanteringssystem ombord vid Konventionens ikraftträdande den 8 september 2017. Konventionen antog därför IMO Assembly den 28 januari 2014 en resolution, i vilken man rekommenderar en alternativ infasningsmodell, vilken blivit accepterad såväl internationellt som av Sverige.

IOPP-certifikat är giltiga i högst fem år, vilket gör att industrin ges fem år att implementera barlastvattenreningssystem. Den rekommenderade infasningsperioden lovordades av sjöfartsindustrin då den gav industrin tid och möjlighet till anpassning.

Svensk Sjöfart har noterat att flertalet flaggstater, samt flera inom EU, däribland Nederländerna, tillåter att fartyg tidigarelägger förnyande av sina IOPP-certifikat. Anledningen är att dessa fartyg på så vis skjuter upp kravet om att installera en barlastvattenhanteringsutrustning ombord fem år framåt i tiden.

– Föreningen har stor förståelse för och stödjer Barlastvattenkonventionens syfte vilket är att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment, säger Fredrik Larsson, Svensk Sjöfart.

– Dock har vi under lång tid framfört våra bekymmer om att vissa fartygstyper kommer ha omfattande svårigheter, både tekniskt och/eller finansiellt, att tillmötesgå Konventionens krav, påpekar Fredrik Larsson, Svensk Sjöfart. Flertalet fartyg kommer sannolikt även att behöva tas ur marknaden då de tekniska och/eller ekonomiska förutsättningarna inte möjliggör fortsatt drift antingen på grund av fartygets storlek eller på grund av dess ålder.

I det här sammanhanget bör det noteras att Lloyd´s Register (Barlast Water Treatment Technology, 2010) uppger installationskostnader mellan 130 000 SEK till 13 miljoner SEK, med ett medelvärde på 1,8 miljoner SEK för utrustning med en kapacitet på 200 m3/h och ett medelvärde på 5,6 miljoner SEK för utrustning med en kapacitet på 2000 m3/h.

Svenska rederier och fartyg ligger i absoluta framkant vad gäller sjösäkerhet- och miljöskydd, inte minst gestaltas detta i att den svenska flaggan ligger på första plats i Paris MoUs årliga sammanställning 2015. I tillägg har den svenska regeringen höga ambitioner för den maritima näringen och i dess maritima strategi, lanserad hösten 2015 står att läsa ”Konkurrensneutrala förutsättningar, harmoniserade regler och goda villkor ska bidra till att utveckla de svenska maritima näringarna samt att Sverige ska sträva efter att erbjuda det bästa regelverket i Europa för sjöfart.”