Förslag på politik för en fossilfri konkurrenskraft överlämnat till regeringen

Idag lämnade Fossilfritt Sverige över ett dokument med förslag på politik för en fossilfri konkurrenskraft innehållandes en lista med de 27 viktigaste konkreta politiska förslagen från branscherna bakom färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft till miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan vid ett presseminarium i Stockholm.

Vid överlämningen var ministrarna att mycket stolta över att näringslivet är en aktiv part i Sveriges omställning och att man redan jobbar mycket hårt med att förverkliga färdplanernas förslag.

– Omvärlden förväntar sig att Sverige går före och man följer noga utvecklingen, inte minst hur man kombinerar omställningen med konkurrenskraft, menar Isabella Lövin och Ibrahim Baylan.

Svensk Sjöfart, Skärgårdsredarna och Sveriges Hamnar lämnade under våren 2019 in en Färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. Färdplanen innehåller ett stort antal förslag på åtgärder för att möjliggöra och påskynda en omställning till fossilfrihet. Totalt har 13 branscher lämnat in färdplaner och nu har Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, lämnat in 27 konkreta och viktiga förslag från branscherna till regeringen – samtidigt publicerades en debattartikel i DN med sex av de 27 förslagen.

– Totalt har 13 branscher lämnat in färdplaner och nu är det upp till regeringen att undanröja hindren och stimulera näringslivets utveckling mot fossilfrihet, säger Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

I de 27 konkreta och viktiga förslagen från branscherna till regeringen ingår följande som fokuserar på sjöfarten:

• Inför en omlastningspremie, förslagsvis genom ett ekonomiskt stöd till intermodala godstransporter ”breddad ekobonus” enligt Trafas förslag i Rapport 2019:1 till ett högre belopp än utredningen föreslår.
• Skattenedsättning för fartyg som använder landström vid hamnuppehåll inklusive för fartyg under 400 brutto samt för framdrift.
• Utred möjligheten att skapa en CO2-fond baserat på modell efter den norska NOx-fonden, som helt eller delvis finansieras av näringen själv för att stödja investeringar i teknik för att minska miljö- och klimatpåverkan från sjöfarten.
• Utred möjligheter att ge investeringsstöd till sjöfartsbranschen i form av en statlig riskavtäckningsfond, som kan användas som garanti för rederier och hamnar vid investeringar i teknik för att minska miljö- och klimatpåverkan från sjöfarten.
• Utred reduktions- och/eller kvotplikt i drivmedelsstandarder för fartyg, förslagsvis i inlands- och kustsjöfarten och både för gas och flytande drivmedel.

– Det är oerhört glädjande att regeringen tog emot våra åtgärdsförslag i så pass positiva ordalag och vi ser fram emot att man nu förverkligar dessa för att inte förhindra omställningen, säger Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor, Svensk Sjöfart.

I debattartikeln med förslag på politik för en fossilfri konkurrenskraft nämns bland annat en breddad ekobonus som nödvändigt för att uppnå målet om fossilfri nationell sjöfart år 2045.

– Det är en mycket viktig och bra debattartikel av Fossilfritt Sverige. Om vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland krävs politisk handling. Målen är inte problemet; utan vägen för hur vi ska nå dit. Ekobonus för sjöfart är ett bra förslag förutsatt att stödet går till transportköpare och inte till rederierna, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

Svensk Sjöfart identifierar också ytterligare aspekter som är viktiga för att uppnå målet om fossilfrihet.

– Från sjöfarten har vi också identifierat andra mycket viktigare åtgärder för att möjliggöra att sjöfartens konkurrenskraft stärks. Bland annat bör en stämpelavgift istället för en stämpelskatt införas, man bör utveckla alternativa sätt för rederier att betala skatta och införa tonnageskatt 2.0, säkra nettomodellen och säkerställa att Sjöfartsverkets anslag är i paritet med de politiska målen. Det sistnämnda är helt nödvändigt för att nå målen och helt i linje med hur förutsättningarna ser ut i andra länder. Myndigheternas regleringsbrev är en nyckel vid sidan av budgeten i sammanhanget, det är via dem som politiken styr mot sina ambitiösa och goda mål, säger Rikard Engström.

Läs hela debattartikeln här.

Läs 27-punktslistan här.

Publicerad: 2019-10-28