Det här tycker riksdagspolitikerna om sjöfart

Under den årliga riksdagsdebatten diskuterades bland annat sjöfartsfrågor och motionsbetänkandet om sjöfartsfrågor. Bland förslagen fanns flera ekonomiska förslag på åtgärder för att stärka sjöfartens konkurrenskraft.

– Vi skulle gärna se fler svenskflaggade fartyg. Tonnageskatten är en avgörande faktor för att det ska vara möjligt. Det är därför viktigt att vi ser över denna skatt och ser om den fick de effekter vi ville i tillräckligt stor omfattning eller om vi behöver göra en översyn och förändringar i systemet för att få fler svenskflaggade fartyg, säger Maria Stockhaus (M) bland annat.

– För att få fler svenskflaggade fartyg kan man till exempel förändra stämpelskatten och göra om den till en stämpelavgift. På så vis sänker man trösklarna för att få svensk flagg för ett fartyg. Det skulle inte vara någon större kostnad för staten. Vi kan också gå in på tonnageskatten. Det har nu gått så pass lång tid att man borde kunna utvärdera den och se över möjligheten att låta fler fartyg omfattas av tonnageskattesystemet, säger Jimmy Ståhl (SD).

Även miljö och klimatfrågan lyftas av flera riksdagspolitiker och både Centerpartiet och Liberalerna föreslog att enbart fartyg med landström ska få besöka citynära hamnar.

– Vi anser att regeringen bör ta fram en grön svensk kustfartsstrategi som lyfter fram både den svenska maritima strategin och den nationella godshandlingsplanen. I dag får till exempel fartyg som har eldrift, och därmed har noll CO2-utsläpp, höjda avgifter. Centerpartiet anser att Sjöfartsverket därför behöver ta ett helhetsgrepp i denna fråga. Vi vill se en bred översyn, och förordar en utvecklad bonus-malus-modell. Det är tydligt att elektrifieringen behöver bli en mer integrerad del av sjöfarten och att fartyg bör använda landström i stället för att ligga med motorerna igång i hamn, säger Mikael Larsson (C).

– Ett sätt att styra över mot mer elanvändning i hamn är att införa differentierade hamnavgifter eller att säga att bara de fartyg som ansluter till landström får besöka de citynära hamnarna, säger Helena Gellerman (L).

– Det ska vara lätt och lönsamt att göra rätt för företag och rederier i omställningen från fossilt till fossilfritt. I dag kan Sjöfartsverket ge miljörabatt. Man behöver dock utveckla detta system och se över farledsavgifterna så att man på ett långsiktigt och förutsägbart sätt gynnar fossilfritt drivna fartyg. Regeringen bör ge Sjöfartsverket i uppdrag att ta fram en sådan modell, säger Maria Stockhaus (M).

– Miljöpartiet anser att detta är ett väldigt viktigt verktyg för att skapa ekonomiska incitament som motiverar rederierna att investera i så miljö- och klimatsmarta fartyg som möjligt. Miljöpartiet vill till exempel se ett förbud mot utsläpp av skrubbervatten, säger Emma Berginger (MP).

Socialdemokraternas representant under debatten, Teres Lindberg, menade att ett mer ändamålsenligt avgiftssystem som stärker sjöfartens konkurrenskraft och har bättre förutsättningar att styra mot fossilfrihet är en del av det som eftersträvas och farleds- och lotsavgifter samt Sjöfartsverkets finansieringsmodell och verksamhet var i fokus för flera av riksdagspolitikernas inlägg.

– En fortsatt ökning av farledsavgifterna skulle kunna äventyra svensk sjöfarts konkurrenskraft, speciellt då våra grannländer under pandemin har sänkt eller tagit bort sina farledsavgifter, säger Helena Gellerman (L).

– Som det är i dag, herr talman, tyngs sjöfarten av avgifter, som har en tendens att öka för att det affärsdrivande Sjöfartsverket ska klara sin ekonomi – en ekonomi som dessutom är på ett starkt sluttande plan, säger Jimmy Ståhl (SD).

– Som affärsverk måste Sjöfartsverket öka sina intäkter för att få sin budget i balans. Det enda sättet Sjöfartsverket har att öka sina intäkter är att höja sina farleds- och lotsavgifter, och det leder till att svensk sjöfart tappar konkurrenskraft, säger Maria Stockhaus (M).

– Den som trafikerar svenska vatten möter en företeelse som är ovanlig ur ett internationellt perspektiv, nämligen farledsavgifter. Detta är ett exempel på att Sverige ger sämre förutsättningar för sjöfart än de flesta andra länder i vår omvärld. Kristdemokraternas vision är att Sjöfartsverket ska anslagsfinansieras och ges förutsättningar att arbeta ännu bättre med att stärka sjöfartens roll, säger Hampus Hagman (KD).

Samtliga partier, utom Vänsterpartiet, tog även upp den stor isbrytarfrågan och merparten förordade att regeringen arbetar aktivt med frågan för att säkerställa industrins behov. Vänsterpartiet tog istället upp frågan om arbetsmiljö och menade att regeringen bör utarbeta en plan för att låta Arbetsmiljöverket, istället för Transportstyrelsen, ta över ansvaret för de anställdas arbetsmiljö.

Svensk Sjöfarts VD Rikard Engström välkomnar debatten som fördes i riksdagen och hoppas att det resulterar i konkreta åtgärder.

– Det är flera bra förslag som diskuterats i debatten idag och det är glädjande att alla partier förstår vikten av sjöfarten för AB Sverige. Precis som många ledamöter nämner väntar vi på att regeringen ska agera i frågan om farleds- och lotsavgifter samt Sjöfartsverkets finansiering och verksamhetsform. Flera partier säger sig vilja få fler svenskflaggade fartyg och tillsammans med fackföreningarna Seko Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen har vi identifierat flera åtgärder som krävs för en sådan utveckling. Bland annat handlar det om att utveckla tonnageskattesystemet och ändra stämpelskatten till en stämpelavgift. Min förhoppning är att vi inom en mycket snar framtid kommer att få se åtgärder inom flera av de viktiga områden som tagits upp i debatten – det är bra för jobben, konkurrenskraften och Sverige som land, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

Publicerad: 2021-03-25