Efter utredningen: Hur ska Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform se ut?
Under en interpellationsdebatt mellan Mattias Ottosson (S) och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) diskuterade de frågan om Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform, efter att Statskontoret haft i uppdrag att utreda detta.
Statskontoret föreslår att regeringen påbörjar arbetet för att Sjöfartsverket ska förbli en avgiftsfinansierad myndighet. Regeringen bör ta bort vinstkravet och andra ekonomiska mål i Sjöfartsverkets regleringsbrev. Vidare föreslå utredningen att Sjöfartsverkets anslag bör omfattas av en relevant årlig indexuppräkning, att pensionsskulden behöver lösas in och att resultatutjämningsfonden bör avvecklas.
Mattias Ottosson ställde frågan till Andreas Carlson om några åtgärder kommer att vidtas med anledning av Statskontorets rapport.
– Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och jag avser att återkomma till om och hur regeringen avser att ta förslagen vidare, svarade Andreas Carlson.
Andreas Carlson säger att regeringen fick en mängd förslag i rapporten, varav flera rörde affärsverksformen i stort, exempelvis att regeringen bör avveckla den i sin helhet. Han förklarar att det är ett mycket omfattande förslag som rör flera myndigheter utöver Sjöfartsverket, och att det bidrar till komplexiteten i beredningen av förslagen.
– Det är positivt att regeringen nu arbetar med frågan som branschen under flera år har påpekat att det behövs en tydlighet kring. Det är viktigt att Sjöfartsverket får möjlighet att långsiktigt planera och justera kostnader och intäkter för sin verksamhet på ett bättre sätt än idag. Detta för att kunna skapa en god konkurrenskraft och förutsägbarhet för branschen kring kostnaderna för att bedriva trafik på Sverige, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart, i en kommentar till interpellationsdebatten.
Interpellationsdebatten kom vidare att handla om isbrytningens utmaningar.
– Då har vi egentligen hamnat i en diskussion om konsekvenserna av Sjöfartsverkets organisation och den underfinansiering som råder, poängterade Mattias Ottosson.
Andreas Carlson lyfte att det i nationell plan för innevarande planperiod finns budgetmedel för just isbrytare.
– Det finns självklart skäl att vara bekymrad. Jag gav också uttryck för att detta påverkar näringslivet och robustheten, sa Andreas Carlson.
– Att vi får nya isbrytare på plats är helt avgörande för att säkerställa förutsättningarna för sjöfart i hela Sverige året om. Med hänsyn till de satsningar som svensk industri och svenska rederier nu genomför för att utveckla logistiken riktat mot norra Sverige är en fungerande isbrytning dessutom helt avgörande, kommenterar Anders Hermansson.
Läs hela interpellationsdebatten på Sveriges riksdags webbplats.
Publicerad: 2024-03-21