Ekonomi, miljö och sjöfartens avgiftssystem i fokus på Sjöfartsverkets branschråd

Den 7 maj ägde Sjöfartsverkets branschråd rum och det var en mindre skara som detta år samlats på Rosenvik för att lyssna på vad som är på gång inom Sjöfartsverket med fokus på ekonomi, framtidsprogrammet, sjö- och flygräddningen och isbrytarna.

Sjöfartsverkets avgifter och miljöincitament

En stor del av branschrådet ägnades åt Sjöfartsverkets ekonomi och avgiftssystemet. Myndigheten visade att handelssjöfarten står för tre fjärdedelar av Sjöfartsverkets intäkter och vid genomgången av ekonomin presenterade Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén att verkets siffror blivit positiva tack vare ökade farledsavgifter genom avgiftshöjning och ökade volymer. Bland annat ställdes frågor av Per Bondemark, SSAB och Näringslivets transportråd, om Sjöfartsverkets effektiviseringar förväntas leda till avgiftssänkningar och Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart, lyfte frågan om hur mycket gods på köl man haft om man inte genomfört avgiftshöjningarna.

– Genom att höja avgifterna har vi kunnat visa ett positivt resultat. Vi satsar på att minska avgifterna, men just nu handlar det om att det saknas en halv miljard och det kan därför bli svårt. En analys av de samhällsekonomiska konsekvenserna av den nya avgiftsmodellen är dock på gång, säger Katarina Norén.

Den nya avgiftsmodellen infördes för att säkerställa myndighetens ekonomi. Tidigare har dock verket kommunicerat att en bättre miljöstyrning var anledningen till att avgiftssystemet förändrats, något som dock inte skett.

– Miljörabatten hade budget på 80 miljoner 2018, men bara ca 40 miljoner har betalats ut. Detta är mycket bekymmersamt och vi förväntar oss att Sjöfartsverket använder den miljörabatt som man faktiskt budgeterat för. Miljörabatten är låg som den är och att vi nu ser att den blivit kraftigt sänkt är mycket oroande. Generellt är de kraftiga avgiftshöjningarna och den sämre miljöstyrningen i den nya avgiftsmodellen kontraproduktivt mot de klimat- och transportpolitiska målen, säger Christina Palmén, Svensk Sjöfart.

Jenny Ranhagen, snart tillträdande ordförande för Näringslivets transportråd, nämnde att det är viktigt att Sjöfartsverket kommunicerar att det blir en intressekonflikt mellan verkets ekonomi och de transportpolitiska målen, något som Sjöfartsverket höll med om.

Sjöfartsverket informerade också deltagarna om att man planerar att skicka ut ett förslag på nytt miljöincitament innan midsommar och hoppas på att presentera ett beslut till hösten. Redan vid nästa branschråd förväntas också en samhällsekonomisk konsekvensanalys av den nya avgiftsmodellen presenteras. Christina Palmén på Svensk Sjöfart hoppas att inspel och beräkningar från föreningens farledsarbetsgrupp  används.

– Den arbetsgrupp som Svensk Sjöfart har kring farledsavgifter har gjort otaliga inspel och beräkningar på det nya avgiftssystemet och avgiftshöjningarna. Gällande miljöincitament har vi presenterat flera beräkningar som visar att även fartyg som hamnar i högsta miljöklass får höjda avgifter på grund av beräkningsmodellens utformning. Det är viktigt när man pratar om miljöstyrning i avgiftsmodellen att man ser på hela strukturen och inte bara miljöindexdelen. Det vi läser i Sjöfartsverkets årsredovisning bekräftar tyvärr våra farhågor att det blivit kraftigt höjda avgifter och sämre miljöstyrning. Något vi gärna skulle se till nästa möte är att Sjöfartsverket skickar ut material till branschen innan mötet så att vi har tid att förbereda oss på det material som presenterats, säger Christina Palmén.

– Idag täcker farledsavgifterna allt större del av det som tidigare var anslagsfinansierat. Att Sjöfartsverket i sin anslagsframställan nu äskar medel både för att ersätta isbrytarna och för de ca 200 miljoner årligen som tidigare var anslagsfinansierat och som nu istället finansieras av handelssjöfarten är ytterst angelägna åtgärder. En sådan åtgärd skulle rätta till obalansen i ekonomin, men det skulle enligt verkets egna beräkningar ta fram till 2027 tills man har en ekonomi som gör att man skulle kunna börja justera farledsavgifterna nedåt. Detta måste ske fortare för att kunna ställa om transportsystemet och staten måste därför i tillägg till ovanstående överväga ett större kapitaltillskott till Sjöfartsverket för att få ordning på ekonomin, säger Anders Hermansson, vice VD, Svensk Sjöfart.

Lotsningen i fokus

Under branschrådet presenterade också Ove Eriksson på Sjöfartsverket resultat för lotsningsarbetet.

– Lotsningen har fungerat bra och vi har en servicegrad mellan 95-99 procent, beroende på hur man räknar. Antal genomförda lotsningar är 33 555 stycken och något som ökar kraftigt är genomfartslotsningar i Öresund, säger Ove Eriksson.

Rikard Engström från Svensk Sjöfart ställde frågan hur forskningsprojektet kring navigationsstöd kommer att påverka lotsningsverksamheten, något som Sjöfartsverket hoppas att projektet kommer att ge svar på.

– Vi hoppas att projektet kan ge oss svar på frågor kring riskbaserad lotsplikt och om det finns nya lösningar samt vad dessa kostar. I framtiden arbetar vi exempelvis med att digitalisera och automatisera fartygsanmälningar och lotsbeställningar, vi upphandlar ett nytt VTS-system, testar STM i hamnar och arbetar för att ta fram en hållbar lotsutbildning, säger Ove Eriksson.

Ytterligare teman som diskuterades var havsplanerna som Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att ta fram, men även Sjöfartsverkets miljöhandlingsplan.

– Havsplanerna riskerar att begränsa sjöfartens användning av havet och det kan bli jobbigt att inrätta nya farleder och komma fram, säger Katarina Norén. Gällande miljöhandlingsplaner så kommer vi att ta fram dessa till slutet av maj. En fråga man exempelvis då kan ställa sig är om man ska höja incitamenten till sjöfarten eller förbättra de egna fartygen.

Sjöfartsverkets kommunikationsdirektör Niklas Härenstam informerade även om att Sjöfartsverket arrangerar en kundworkshop den 22 maj om informationsdelning då myndigheten arbetar med att ta fram ett program kring digitala anlöp.

Publicerad: 2019-05-08