EU:s energiskattedirektiv görs om – påverkan för Sverige och sjöfarten

EU kommissionen har lämnat förslag till revidering av energiskattedirektivet. Förslaget utgör en del av EU:s klimatpaket ”Fit for 55” och syftar till att modernisera och anpassa direktivet till klimatmålen. Branschorganisationen Svensk Sjöfart har analyserat förslaget och menar att det är mycket viktigt att man säkerställer att åtgärderna inte snedvrider konkurrens och framförallt inte försämrar europeisk eller svensk konkurrenskraft.

– Förslaget måste ses i ljuset av att det är en av flera pusselbitar i EU:s klimatpaket fit-for-55.  Inriktningen i förslaget, där syftet utöver en modernisering är att bränslen med lägre emissioner ska omfattas av en lägre skattenivå, är i grunden en rimlig inriktning som kan bidra till att öka incitamenten för omställningen. Det är dock centralt att direktivet får en utformning så att den svenska konkurrenskraften värnas samt att det blir tydligt vem som bär ansvar att betala in skatten, säger Anders Hermansson, vice VD Svensk Sjöfart.

– Eftersom ingen genomgripande konsekvensanalys har gjorts gällande de samlade effekterna av de olika åtgärderna som föreslås i paketet menar vi att det är viktigt att man löpande följer upp effekterna. Transportmässigt är Sverige nästan en ö och helt beroende av sjötransporter. Ökade transportkostnader kommer därför att bli kännbara för de transporttunga delarna av svensk industri. Framgent är det därför viktigt med åtgärder som möjliggör övergången till mer klimatsmarta bränslen inom transportsektorn. Goda möjligheter att genomföra investeringar såväl som forskning och innovation är alla delar som är helt avgörande för omställningen, säger Anders Hermansson.

Anders Hermansson menar att med hänsyn till de samlade effekterna för Sverige – med både en industri och en sjöfart som generellt är bland den mest CO2-effektiva i världen – så är det angeläget att den svenska regeringen, i samband med det nationella genomförandet, säkerställer svensk konkurrenskraft.

– Förslagsvis sker detta genom en parallell grön ”skatteväxling” mellan den svenska farledsavgiften och införandet av energiskattedirektivet samt EU ETS. På så sätt så slår man två flugor i en smäll genom bibehållen konkurrenskraft för den svenska klimatsmarta industrin, samtidigt som den grundläggande styreffekten mellan bränslen med lägre respektive högre emissioner bibehålls genom skatten, säger Anders Hermansson.

Även Fredrik Larsson, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på Svensk Sjöfart, menar att det kommer att krävas insatser från den svenska regeringen och att man bör göra en konsekvensanalys ur ett svenskt perspektiv.

– Det kommer att krävas investeringar i stort i form av exempelvis forsknings- och innovationsinsatser – både från statligt och privat håll. De alternativa bränslena måste också komma på plats och de klimatsmarta alternativen måste gynnas framför andra. Det som saknas är en konsekvensanalys sett ur ett svenskt perspektiv då vi befinner oss långt från resten av Europa rent fysiskt. Basindustrin kommer att bli påverkade och det behöver man analysera. En övergripande analys behövs också om vad som händer både på IMO- och EU-nivå för AB Sverige, säger Fredrik Larsson.

Publicerad: 2021-09-10