Satsningar på sjöfarten i nationell infrastrukturplan

Idag presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth den nationella planen för infrastrukturen under perioden 2018-29.

– Även om planen är oerhört järnvägstung så är det glädjande att sjöfarten lyfts – inte bara i planen utan kanske framförallt i diskussionen om det hållbara transportsystemet. Sjöfarten kommer att spela en större roll i framtiden för att bygga Sverige och det hållbara transportsystemet. Det bådar gott inför godsstrategin. Förslaget som kom från Trafikverket var i mångt och mycket ovanligt gynnsamt för sjöfarten och det gläder oss nu att se att utfallet i den idag presenterade planen är ännu bättre, säger Rikard Engström, VD, Svensk Sjöfart.

Bland de stora satsningarna finns Malmporten (farleden till Luleå hamn), satsningarna på Södertäljetrafiken och de för Vänertrafiken helt avgörande satsningarna på slussarna samt en miljardsatsning på farleden till Göteborgs hamn.

– Vi menar att det vore rimligt att regeringen i planen tog höjd för de investeringar som staten, via Sjöfartsverket, står inför beträffande nya isbrytare. Det är omfattande kostnader oavsett om man beslutar sig för att livstidsförlänga befintligt tonnage, nyanskaffa och anpassa befintligt tonnage eller bygga helt nytt. Vi utgår från att dessa investeringar till fullo kommer att täckas av staten och att man på sikt säkerställer att en ofta regionalpolitiskt motiverad isbrytarservice bekostas via ökade anslag till Sjöfartsverket, säger Rikard Engström, Svensk Sjöfart.

Samtidigt som transporter, oavsett trafikslag, är en av samhällets största utmaningar för att nå det hållbara samhället och agera samhällsekonomiskt förståndigt ligger satsningarna på forskning, innovation och implementering på en nivå som indikerar en övermogen marknad. Man gör en satsning på 8 miljarder under planperioden, det vill säga något mer än en procent av dess totala omfattning.

– I en nationell plan som täcker 12 år vore det lämpligt att säkerställa att man över perioden gradvis ökar dessa anslag till en mer anständig nivå som speglar utmaningarna på ett rimligare sätt. För sjöfarten vore en fyrdubbling lämplig till 2029, vilket skulle innebära en ökning med ca 15 miljoner kronor per år; ungefär 2 promille av planen. Det faktum att mer än 80% av godset, och som Tomas Eneroth nämnde 90% av exportgodset, någon gång transporteras med sjöfart och att vi årligen har 26 miljoner passagerare i utrikes trafik speglas naturligtvis inte i planen när man jämför satsningarnas ekonomiska värde mellan trafikslagen, säger Rikard Engström, Svensk Sjöfart.

Satsningarna på sjöfarten uppgår till någon dryg procent av den totala omfattningen. Det visar dock samtidigt på vilken samhällsekonomiskt billig resurs sjöfarten är.

– Det är avgörande för svensk konkurrenskraft och det hållbara samhället att denna resurs utnyttjas bättre framgent. Låt oss hoppas och tro att regeringens positiva plan nu förstärks ytterligare av den godsstrategi som rimligen bör presenteras inom kort. Den ställer vi hållbarhets- och sjöfartsivrare stora förhoppningar till inte minst avseende isbrytarfrågan. Sist men inte minst ter det sig märkligt att vi precis när batterifärjor var 15:e minut börjar trafikera sundet mellan Helsingborg/Helsingör avsätter medel för en studie om fast förbindelse. Signalen är inte att man ska satsa på att utveckla hållbar sjöfart med hög kapacitet. Internationella förbindelser i all ära – det är i stor utsträckning sjöfartens primära hemmamarknad – men dessa sker väl så bra med effektiva flytande förbindelser, säger Rikard Engström.

Publicerad: 2018-06-04