Konsumenter önskar mer hållbara transporter, visar Sifo-undersökning

En stor majoritet av svenska konsumenter önskar mer hållbara transporter, och är beredda på längre transporttid för klimatets skull, enligt en ny undersökning av Kantar Sifo som genomförts på uppdrag av Sjöfartsverket.

I sammanställningen lyfts de politiska målsättningarna om minskad miljöpåverkan för transportsektorn och ambitionen att flytta gods från väg till sjöfart. Redan 2009 antog riksdagen det övergripande transportpolitiska målet som syftar till att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vidare har regeringen satt upp funktionsmål om att transportsystemet ska utformas för god tillgänglighet och utvecklingskraft i hela landet, samt ett hänsynsmål om att transportsystemet ska främja säkerhet, miljö och hälsa. Sjöfartsverkets roll i förhållande till de transportpolitiska målen lyfts i sammanställningen som att skapa förutsättningar för sjöfarten så att den på bästa sätt bidrar till de transportpolitiska målen.

Sjöfartsverken konstaterar att för att Sverige ska kunna nå klimatmålen behöver utsläppen från transportsektorn minska kraftigt, och det råder konsensus om att mer gods behöver gå via sjöfart istället för med lastbil.

– Svensk Sjöfart delar Sjöfartsverkets bedömning att ökat nyttjande av sjöfarten är avgörande för att nå de politiska målen. För att ta oss mot de transport-, miljö-/klimat- och näringspolitiska målen krävs mer än ambitioner och målsättningar – det krävs att politiken går raskt från ord till handling! Kopplingen just till Sjöfartsverkets förutsättningar är uppenbar då affärsverket bara har ca 10% anslag från staten och 80% av intäkterna tas ut från rederierna i form av bl a farleds och lotsavgifter som vid årsskiftet höjdes ytterligare menar Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström.

Sjöfartsverket visar i sammanställningen att den kapacitetsbrist i godstransportsystemet som ofta lyfts främst handlar om järnvägen, medan det via sjövägen finns stor kapacitet och dessutom är sjöfartens kostnader för underhåll och investeringar i infrastrukturen mycket låga jämfört med övriga trafikslag. Det senare gör att en ökning av sjöfarten kan ske utan att det per automatik leder till en kraftig ökning av underhållskostnaderna. Sjöfartsverket konstaterar att det behövs en större efterfrågan på sjöfart för att nya sjökoncept ska kunna utvecklas. Den totala ekonomiska kostnaden behöver sänkas och förutsatt att det finns en marknad som vill nyttja dem, har även förbättrade farleder betydelse.

Resultaten från Kantar Sifos undersökning, genomförd i oktober 2019, presenteras i sammanställningen Sjöfarten och Transporterna som Sjöfartsverket publicerar. Där uppges bland annat:

• 68% av respondenterna är beredda att välja en längre transporttid om transportsättet är mer klimatsmart
• 33% tar hänsyn till hur varorna transporterats från råvara hela vägen till konsument/butik
• 43% uppger att de tar mer hänsyn till hur varor transporteras idag än för fem år sedan
• Det ökade trycket och intresset från slutkonsumenterna behöver nu tillvaratas. Inom näringslivet finns möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya affärsmodeller där såväl transportköpare som transportleverantörer.  Vidare har näringslivet identifierat de viktigaste konkreta politiska förslagen som krävs för att nå fossilfri konkurrenskraft. Här har 13 branscher identifierat nödvändiga åtgärder som bland annat omlastningspremie i enlighet med Trafas förslag om ”breddad ekobonus”, skattenedsättning för fartyg som använder landström vid hamnuppehåll, utveckling av en CO2-fond som kan stödja gröna sjöfartsinvesteringar och statlig riskavtäckningsfond för miljöinvesteringar.

Här finns Sjöfartsverkets sammanställning: Sjöfarten och transporterna – Om sjöfartens möjlighet att bidra till de klimatpolitiska målen.

Publicerad: 2020-01-10