Sjöfarten en central försvars- och säkerhetsfråga

Den årliga stora försvarskonferensen, Folk och Försvar, pågår för närvarande i Sälen och avslutas under dagen. Många viktiga frågor diskuteras och den minsta gemensamma nämnaren är ekonomi. I många sammanhang pratar man om satsningar som uppgår till miljardbelopp. Regeringen, Liberalerna och Centerpartiet har enats om att försvarsanslaget ska öka till 84 miljarder kronor per år från 2025. Moderaterna vill se en än större satsning.

– Konferensen känns dessvärre mer relevant idag än någonsin tidigare. Jag måste dock konstatera, som jag har gjort tidigare, att jag förvånas över att man inte i sammanhanget ser behovet av en starkare svensk handelssjöfart. Utan en väl fungerande handelssjöfart är vi, i en tid av ökad oro, oförmögna att försörja Sverige med förnödenheter av olika slag. Dessutom blir exportnäringen lamslagen och möjligheterna att förflytta trupper, och försörja civilsamhälle och förbanden med drivmedel och förnödenheter starkt begränsade. Särskilt viktigt blir det med svenskflaggade fartyg som kan få militär eskort i sitt uppdrag, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

– När det nationella försvaret nu, enligt försvarsminister Peter Hultqvist i SR Ekots lördagsintervju, byggs upp för mångmiljardbelopp häpnar jag över att regeringen inte per omgående genomför två förändringar i sjöfartens förutsättningar som skulle gagna AB Sverige i fredstid och vara av avgörande betydelse i ofredstid. Det handlar om att a) bredda tonnageskatten så att den mer kustnära sjöfarten välkomnas in i systemet på samma sätt som många andra länder gör och b) inför en stämpelavgift istället för den stämpelskatt som är en effektiv show-stopper för inflaggningar.  Och utan en fördubbling av antalet inflaggade fartyg står vi oss slätt i ofredstid. Mycket slätt.  Dessa båda förändringar gör man dessutom med mycket begränsade ekonomiska insatser där båda, vågar jag lova, på sikt är samhällsekonomiskt lönsamma, säger Rikard Engström.

Publicerad: 2020-01-14