Sjöfartens konkurrenskraft minskar på grund av Sjöfartsverkets underfinansiering

Ännu en gång avser Sjöfartsverket att höja sjöfartens avgifter, denna gång med cirka 55 miljoner, något som branschorganisationen Svensk Sjöfart och flera andra organisationer och myndigheter tidigare påpekat går stick i stäv med politiska mål om ökad användning av sjöfarten.

Farledsavgifter är nästintill unikt för Sverige och Finland och är en orsak till att sjöfarten inte kan avlasta landinfrastrukturen på det sätt som politiken önskar. De försvagar också svenskt näringslivs konkurrenskraft på de internationella marknaderna. En stor anledning till att Sjöfartsverket höjer avgifterna är verkets stora pensionsskuld, vilket leder till stora utgifter. Höjningar och justeringar i Sjöfartsverkets avgiftsmodell har genomförts årligen sedan 2016 och innebär att Sjöfartsverket idag tar ut över 360 miljoner mer årligen från handelssjöfarten jämfört med 2016, något som fått konsekvenser för bland annat Vänertrafiken. Thunbolagen har där fått en kostnadsökning med 72 procent för farledsavgifterna och 87 procent för lotsavgifter, vilket lett till att transporterna på Vänern minskat med 17 procent.

– Det är tydligt att det är Sjöfartsverkets ekonomiska situation som påverkar höjningarna mot handelssjöfarten och att myndigheten är underfinansierad. För att få ordning på Sjöfartsverkets ekonomiska situation föreslår vi att regeringen inkluderar medel för investeringar och drift av isbrytare i den nationella infrastrukturplanen. Sjöfartsverket bör samtidigt få ett regeringsuppdrag om att genomföra effektivisering och sänka kostnaderna för verksamheten, säger Anders Hermansson, vice vd Svensk Sjöfart.

– Svensk Sjöfart anser att Sjöfartsverket inte bör genomföra ytterligare höjningar av farleds- och lotsavgifter och vill att Sjöfartsverket avvaktar eventuella höjningar tills en analys av effekterna av de senaste årens förändringar av den nya avgiftsmodellen och de redan beslutade avgiftshöjningarna är färdig och diskuterad med bland annat myndighetens uppdragsgivare, säger Christina Palmén, ansvarig för miljö- och säkerhetsfrågor på Svensk Sjöfart.

Det är inte bara Svensk Sjöfart som är starkt kritiska till Sjöfartsverkets förändrade avgifter; majoriteten av remissinstanserna har de senaste åren framfört kritik. En stor del av kritiken handlar om att de höjda avgifterna går på tvärs mot de klimat- och transportpolitiska målen och ambitionerna om ökad överflyttning av gods från väg till sjöfart. Trafikverket påpekar att ökade kostnader för sjöfarten riskerar att försämra de marknadsmässiga förutsättningarna för sjöfarten, vilket i sin tur kan komma att försvåra en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

– Svensk Sjöfart är kritiska till den bristande miljöstyrningen i Sjöfartsverkets avgiftsmodell och är bekymrade över att arbetet med förbättrat miljöincitament skjuts på framtiden. Så som systemet ser ut idag innebär att några av rederierna som är världsledande inom miljö och klimat fått kraftigt höjda avgifter. Vårt medlemsrederi ForSea som har fartyg som går på batterier har exempelvis fått ökade farledsavgifter, från 16 till 32 miljoner mellan 2016 och 2018, samtidigt som miljörabatten minskat från 30 procent till att nu bara motsvara mellan 2-10 procent av den totala avgiften. Ett annat exempel är Viking Lines LNG-drivna passagerarfartyg Viking Grace som trots placering i högsta miljöklass fått avgiftshöjningar på 87,9 %, säger Christina Palmén.

Det är inte bara den bristande miljöstyrningen som är ett problem. Att medel som syftar till att gynna rederierna som går före i utvecklingen aldrig kommer sjöfarten till gagn är ett ytterligare.

– Vi företräder nästan samtliga av Sveriges rederier som satsar stort inom miljö och klimat och idag ser vi att miljö- och klimatstyrningen i Sjöfartsverkets avgifter är i princip obefintlig. Idag är exempelvis miljörabatten endast marginell och har till och med minskat. Därtill har Sjöfartsverket infört nya avgifter och höjningar vilket innebär att eventuella miljörabatter fartyg får försvinner på grund av tillägg av nya avgifter. Ett ytterligare problem är att den budgeterade miljörabatten inte kommer branschen till gagn. För 2018 var miljörabatten budgeterad till 80 miljoner, vilket är lite i sig, av dessa har endast omkring 40 miljoner utbetalats. Detta bekräftar tyvärr de farhågor som vi och flera med oss lyft sedan länge om allvarliga brister i Sjöfartsverkets avgiftsmodell. Vi förväntar oss att den innestående miljörabatten kommer branschen till gagn och att det tas ett rejält omtag av hela avgiftssystemet för att säkerställa att avgifterna blir miljöstyrande på riktigt, säger Christina Palmén.

Läs hela Svensk Sjöfarts remissvar här: https://www.sweship.se/wp-content/uploads/2015/08/Remissyttrande-Svensk-Sj%C3%B6fart-19-03047-och-19-03048-Sj%C3%B6fartsverkets-f%C3%B6rslag-till-%C3%A4ndring-av-farleds-och-lotsavgifter.pdf

Läs Sjöfartstidningens bilaga med exempel på effekter för enskilda rederier här: https://www.sjofartstidningen.se/assets/2018/07/avgiftsbilaga-web.pdf

Publicerad: 2019-09-10