Sjöfartsfrågor på agendan i riksdagens debatt

Igår ägde riksdagens debatt om sjöfartsfrågor rum. Alla partier var överens om hur viktig sjöfarten är för Sverige med tanke på att 90 procent av alla varor Sverige importerar och exporterar någon gång i fraktkedjan går via sjöfart. Detta visar tydligt hur beroende vi i Sverige är av båtar, färjetrafik och sjöfart. Fokus låg på sjöfartens konkurrenskraft, stämpelskatten och tonnageskatten. Även Sjöfartsverkets organisation, miljö och klimat och farledsavgifterna berördes. Under debatten deltog Johanna Rantsi (M), Mattias Ottosson (S), Ulrika Heie (C), Magnus Oscarsson (KD), Helena Gellerman (L), Håkan Svenneling (V), Linus Lakso (MP) och Rashid Farivar (SD). 

Sjöfartens konkurrenskraft – fokus på tonnage- och stämpelskatt

Johanna Rantsi vill positionera Moderaterna som det riktiga sjöfartspartiet och vill se att en slopad stämpelskatt införs 1 januari 2025 och en reformerad tonnageskatt 1 januari  2026. Mattias Ottosson (S) tog replik på Rantsi gällande detta och ifrågasatte hennes ambitioner vad gäller tidsplanerna, inte minst vad gäller tonnageskatten. Han menar att den skulle kunna implementeras tidigare och frågade Rantsi om det inte är för sent med årsskiftet 25/26. Han trodde att bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) skulle levererat besked om tonnageskatten på Svensk Sjöfarts årsmöte.

Helena Gellerman (L) menar att en slopad stämpelskatt är att föredra, för att inte halta sjöfartens gröna omställning. Rashid Farivar (SD) vill se en tonnageskatt som är minst lika fördelaktig som den i våra grannländer.

Svensk Sjöfart menar att det är av allra största vikt att näringsvillkoren stärks för att säkra landets försörjningsberedskap och öka antalet svenskflaggade fartyg, därför är det nu viktigt att utredningen av tonnage- och stämpelskatten ros i hamn skyndsamt och med de ändringar som Svensk Sjöfart föreslagit

Sjöfartsverkets organisering och finansiering – en omstart krävs

En annan fråga som diskuterades under debatten var Sjöfartsverkets organisering och finansieringsmodell. Trafikutskottets ledamöter har en samstämmig syn i frågan och menar att det behövs en översyn av verkets finansiering och organisering, något som Svensk Sjöfart länge har påpekat.

Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson säger i en kommentar att detta är något som branschen under flera år har påpekat att det behövs en tydlighet kring.

– Det är viktigt att Sjöfartsverket får möjlighet att långsiktigt planera och justera kostnader och intäkter för sin verksamhet på ett bättre sätt än idag. Detta för att kunna skapa en god konkurrenskraft och förutsägbarhet för branschen kring kostnaderna för att bedriva trafik på Sverige.

Gröna omställningen – högt på agendan

Helena Gellerman (L) vill att den svenska sjöfarten ska vara en föregångare och förebild i frågor som rör sjöfartens gröna omställning.

– Svensk sjöfart har en viktig uppgift i att visa vägen till fossilfria sjötransporter globalt, sa hon.

Linus Lakso (MP) och Mattias Ottosson vill att skrubbers ska förbjudas. Magnus Oscarsson (KD) anser att det behöver bli enklare att ställa om. Vänsterpartiet vill att regeringen gör mer på miljö- och klimatområdet.

– EU-kommissionen ligger längre fram i sitt miljö- och klimatarbete än vad Moderaterna och den svenska regeringen gör, och Sverige motsätter sig hela tiden nya lagstiftningar på miljöområdet. Det här oroar mig väldigt mycket, sa Håkan Svenneling.

Isbytarfrågan  – en tredje måste komma på plats

– De svenska isbrytarna är i akut behov av att bytas ut. Isbrytarna har en viktig funktion för att hålla svenska hamnar isfria, så att företag riskfritt kan planera för att året om föra ut sina produkter via våra hamnar, säger Helena Gellerman (L).

– Att vi får nya isbrytare på plats är helt avgörande för att säkerställa förutsättningarna för sjöfart i hela Sverige året om. Med hänsyn till de satsningar som svensk industri och svenska rederier nu genomför för att utveckla logistiken riktat mot norra Sverige är en fungerande isbrytning dessutom helt avgörande, kommenterar Anders Hermansson.

Försvar och beredskap

Rantsi (M) lyfte kompetensförsörjningsfrågan som en viktig pusselbit för säkra vårt försvar och försörjningsberedskap.

– Vi behöver fler som jobb- svensk sjöfart är inte bara beroende av konkurrenskraftiga villkor för att fortsätta att fungera. Det behövs dessutom svenskt sjöfolk, kompetens och expertis – även i land, sa hon.

Magnus Oscarsson (KD) och Mattias Ottosson (S) vill se fler svenskflaggade fartyg.

Helena Gellerman (L) lyfte det förändrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld och vilken påverkan det har på sjöfarten.

– Kriget i Ukraina har visat att vi måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän för att stärka den svenska beredskapen. Det har också satt fingret på vårt stora beroende av Öresundsbron när det gäller järnvägsförbindelserna. Behovet av järnvägsfartyg och en ny väg- och järnvägsförbindelse är tydligt för att skapa redundans, sa hon.

 Stärkt konkurrenskraft efterfrågas

– Att höra gårdagens sjöfartspolitiska debatt var verkligen glädjande. Det finns en bred enighet i alla partier om vikten av sjöfarten för Sverige som land. Flera av de frågor som just nu står högt upp på agendan lyftes av Trafikutskottets ledamöter. Många av dessa frågor är helt avgörande för den svenska sjöfartens konkurrenskraft och svenska rederiers välmående. Från Svensk Sjöfarts sida ser vi nu fram emot att regeringen återkommer med konkreta åtgärder och agerar skyndsamt för att säkra den svenska sjöfartens konkurrenskraft, kommenterar Anders Hermansson.

Se hela debatten här: Sjöfartsfrågor (Debatt om förslag 10 juni 2024) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Publicerad: 2024-06-11