Sjöfartsverket måste ta ett omtag med nytt avgiftssystem

Sjöfartsverket lade den 18 mars 2016 fram förslag avseende ny avgiftsmodell för farleds- och lotsavgifter. Föreningen Svensk Sjöfart har länge efterfrågat ett system som bättre premierar branschens bidrag till miljönyttan och är positiva till att Sjöfartsverket nu har den intentionen. Men tyvärr visar föreningens beräkningar att det föreslagna systemet som helhet inte är tillräckligt rejält för att fungera som incitament för investeringar i miljöförbättrande åtgärder. Bland annat försvinner incitamenten för att fortsätta använda redan idag installerad miljöförbättrande utrustning, till exempel katalysatorer.

– Vi ser att det finns en del goda idéer i förslaget, vi är positiva till principen med miljöindex, men vi ser samtidigt att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat och att det har allvarliga brister i konsekvensutredningen, säger Pia Berglund, vd Svensk Sjöfart.

Föreningen Svensk Sjöfart har via sin breda representation av olika fartygs- och trafiksegment analyserat förslaget. Beräkningarna visar generellt höjda farledsavgifter och därmed ökade intäkter för Sjöfartsverket, utan att den service till vilken avgiften är knuten har förändrats. Föreningen är också bekymrad över att anslag för isbrytningen kommer att tas bort då den nuvarande ”sjöfartsmiljarden” försvinner, vilket skulle innebära ytterligare avgiftshöjningar om cirka 15 procent.

– Vi har länge krävt att just isbrytningen ska skattefinansieras och därmed likställas med vinterhållning på väg. I Sjöfartsverkets utredning av förslaget saknar vi en analys över hur sjöfartens men också hur svensk konkurrenskraft generellt påverkas, om inte isbrytningen skattefinansieras så som Sjöfartsverket beräknat, säger Pia Berglund.

Sjöfartsverket har upphandlat Clean Shipping Index (CSI) som index för miljödifferentiering av avgiften i förslaget. Enligt information från både Sjöfartsverket och CSI pågår ett arbete med att justera indexet. Att spelreglerna ännu inte är klara gör det osäkert att veta vilken miljöklass fartygen hamnar i och det går därför inte att med säkerhet beräkna vad de faktiska farledsavgifterna blir enligt förslaget. Detta i sin tur innebär en allvarlig tidsproblematik dels gällande kontraktsförhandlingar och budgetar och dels för möjligheten att avge yttrande på förslaget. Föreningens analyser visar att flera parametrar i föreslaget index är problematiska i sin nuvarande form. Det gäller bland annat viktning av utsläpp, poängsystem och avgiftsrabatt för de olika nivåerna.

Föreningen ställer sig vidare frågande till att förslaget innebär en kraftigt minskad reduktion av lotsrabatt i Trollhätte kanal, Vänern och Mälaren samt att undantag från farledsavgift för transporter av last mellan hamnar belägna inom Göteborg/Vänern-området försvinner.

– Detta går helt emot regeringens intentioner att flytta mer gods till sjöfart, påpekar Pia Berglund. Om konsekvenserna av förslaget innebär att gods istället går på lastbil, vad har då den samhällsekonomiska vinsten blivit? Detta har inte analyserats på något sätt i förslaget.

Föreningen vill att Sjöfartsverket nu tar ett omtag och involverar den svenska näringen med de proaktiva medlemmarna i Svensk Sjöfart och regelgivande myndighet Transportstyrelsen för att utveckla ett nytt avgiftssystem.

– Föreningen har under många år aktivt drivit frågan om en vidareutveckling av Sjöfartsverkets farledsavgifter. Vi har även i denna process försökt att bidra, men tyvärr har vi upplevt processen som stängd, säger Pia Berglund.

Pia Berglund framhåller att föreningen har många konkreta förslag på hur förslaget på avgiftsmodell kan förbättras till gagn för såväl miljön som näringen. Några av de parametrar i förslaget som föreningen inte kan godta i föreslagen form är; frekvensanlöp, miljöindex, passageraravgift, indelning av dräktighetsklasser och beredskapsavgift. De behöver utredas ytterligare.

Om Sjöfartsverket väljer att omarbeta nuvarande förslag, föreslår föreningen att de rederier som redan idag gjort stora miljöinvesteringar, s.k. early movers, premieras redan nu och tillfälliga justeringar införs i nuvarande system. Föreningen diskuterar gärna hur detta kan införas så snart som möjligt.

Den stora frågan om hållbarheten av Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering är självklart en fråga som vi antar att Näringsdepartementet hanterar separat från denna fråga.

Tidigare publicerat i frågan:

Föreningens remissyttrande finns att läsa i sin helhet här: https://www.sweship.se/publicerat/remissvar/

Remissen finns att läsa här: http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Lagrummet/Aktuella-remisser/