Tonnageskatt, isbrytare och farledsavgifter i fokus under riksdagens sjöfartsdebatt
I riksdagen har vårens debatt om sjöfartsfrågor ägt rum. Under debatten var bland annat isbrytarfrågan, tonnageskatt, stämpelskatt, farledsavgifter och klimatfrågan i fokus.
Flera riksdagsledamöter önskade se fler åtgärder gällande och sjöfart och bland annat Jimmy Ståhl uttryckte en frustration över att för lite beslut tagits under den senaste mandatperioden som ökat antalet svenskflaggade fartyg.
– Vill Socialdemokraterna ha sjöfart? Är svaret ja kommer nästa fråga: Vill Socialdemokraterna ha svensk sjöfart? Är svaret ja på den också undrar vi sverigedemokrater: Var är satsningarna på sjöfarten? Sveriges Redareförening [idag Föreningen Svensk Sjöfart] skrev 2014 att vi kunde nå 400 svenskflaggade fartyg 2020 om politiken hängde med. 400 fartyg hade inneburit 43 000 anställda i land och till sjöss jämfört med dagens ungefär 25 000 och 31 miljarder i bidrag till bnp jämfört med dagens 18 miljarder. Med 400 svenskflaggade fartyg, jämfört med dagens ungefär 100, hade vi kunnat ha 1 000 svenskkontrollerade fartyg, vilket är dubbelt så många fartyg som i dag. Men politiken hängde inte med, så nu 2022 är det fortsatt bara 100 svenskflaggade fartyg, säger Jimmy Ståhl.
Mikael Larsson från Centerpartiet föreslog att en grön kuststrategi tas fram och lyfte även frågan om isbrytare, något som även flera andra riksdagsledamöter tog upp i sitt anförande.
– Centerpartiet vill att Sverige tar fram en grön kustfartsstrategi som lyfter fram både den svenska maritima strategin och den nationella godshandlingsplanen. Designfasen för nya isbrytare börjar bli klar, och vi har kunnat ta del av hur de nya isbrytarna är tänkta att se ut. Det som dock återstår är finansieringsfrågan, som är av väldigt stor vikt. Här vill Centerpartiet att regeringen snarast meddelar hur man tänker sig finansieringen av denna stora och viktiga investering. Vi vill dock inte se höjda farledsavgifter eftersom det kommer att drabba industrin.
– Sjöfartsverket står inför nödvändigheten att införskaffa tre nya isbrytare till en total kostnad på 4 ½-5 miljarder kronor. Denna utgift kan omöjligen tas via verkets egen budget, och oklarheten över finansieringen gör att leveransen av nya isbrytare riskerar att försenas. Regeringen har inte givit något klart besked om hur denna finansiering ska lösas, säger Anders Hansson (M).
Stämpelskatt och tonnageskatt var något som bland annat Helena Gellerman (L) och Hampus Hagman (KD) menade är viktigt för den svenska sjöfarten ska kunna växa.
– Vi liberaler anser att vi måste underlätta för inregistreringen av nya fartyg till Sverige. Ett viktigt verktyg är att ta bort stämpelskatten och ersätta den med en direkt avgift till Sjöfartsverket. Stämpelskatten har också en negativ påverkan på utvecklingen mot klimatvänlig sjöfart eftersom satsningar på grön teknik gör att fartygen blir dyrare, och då får man en högre stämpelskatt. Vi vill därför ersätta stämpelskatten med en ren hanteringsavgift för inregistrering av nya fartyg, säger Helena Gellerman.
– Vi kristdemokrater menar att det länge har varit hög tid att utveckla Sveriges tonnageskattesystem och minimera de begränsningar och osäkerhetsfaktorer som finns för rederierna i det nuvarande systemet. I andra länder skruvar man kontinuerligt på systemet för att göra just den egna modellen till den mest attraktiva, säger Hampus Hagman.
Johan Büser (S) presenterade under debatten två besked gällande tonnageskatten och stämpelskatten.
– Nyligen fattades det faktiskt ett beslut som vi socialdemokrater står bakom om att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bland annat den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning. Det fattades också beslut om att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt. Detta är ett bra besked till Sveriges samlade sjöfart som kom genom det beslut som fattades i skatteutskottet, säger Johan Büser.
Jessica Thunander från Vänsterpartiet pratade framförallt om miljö- och klimatfrågor samt arbetsmiljöfrågor och föreslog Trafikanalys ska få till uppgift att följa upp och utvärdera sjöfartens effekter på havsmiljön och dess ekosystem samt att regeringen i sina ägaruppdrag och direktiv till statliga bolag, verk, affärsverk och myndigheter bör uppdra åt dessa att enbart använda sjöfartstransporter som är certifierade enligt Responsible Shipping Initiative.
Miljöpartiets Axel Hallberg menade att sjöfarten fyller en viktig roll i omställningen och presenterade förslag för arbetet med alternativa bränslen framöver.
– Ett alternativt bränsle som jag särskilt vill lyfta fram är flytande biogas, så kallad LBG. Biogas är ett utmärkt drivmedel ur flera aspekter, och LBG kommer att spela en viktig roll i omställningen av sjöfarten. Vi vill därför ta fram en nationell plan för utbyggnaden av tankinfrastruktur för biogas, inte minst för att säkra tillgången för just sjöfarten och för tung trafik.
Svensk Sjöfarts VD Anders Hermansson menar att flera av riksdagsledamöterna diskuterat frågor som även svenska rederier ser som prioriterade frågor, men att det är viktigt att man nu går från ord till handling.
– Det är positivt att flera partier lyfter frågor som är av så stor vikt för den svenska sjöfartssektorn. Exempelvis en utveckling av tonnageskatten är något som skulle kunna få mycket stor effekt för att få fler svenskflaggade fartyg och fler arbetstillfällen och vi välkomnar därför det aviserade tillkännagivandet i denna fråga. Att den viktiga isbrytarfrågan också är i fokus för merparten av de inlägg som gjordes är helt centralt. Det är nödvändigt att staten finansierar både investering och drift av nya isbrytare för att svensk industri inte ska förlora i konkurrenskraft och för att vinterväghållning till sjöss säkerställs. Det vi behöver se framöver är att man inte bara pratar utan faktiskt också genomför de förslag som ligger på bordet, det är bara så vi kommer att kunna se till att vi har en hållbar, smart och säker handelsflotta, säger Anders Hermansson, VD Svensk Sjöfart.
Publicerad: 2022-04-21