VD-bloggen: Sjöfarten en del i att uppnå nollvisionen

Jag läser i Trafikanalys senaste rapport Fördjupning av de transportpolitiska målen – hälsa och livsmiljö. Ett av de transportpolitiska målpreciseringarna är att ”Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken ska fortlöpande minska och att antalet allvarligt skadade ska halveras mellan 2007 till 2020.”. Det är ett bra mål och att vi ska ha nollvisionen inom alla trafikslag är helt självklart. Det blir väldigt tydligt hur ett sätt att uppnå målet för framförallt vägtrafiken måste vara att flytta över mer till sjöfarten.

Ser vi i tabell 3 så ser vi att antalet omkomna trendmässigt minskar. Det är förstås bra. Men vi ser också hur viktigt det är att lägga till en växel till i arbetet med att använda sjöfarten som samhällsresurs i större utsträckning. Sjöfarten (yrkestrafik) skördar tack och lov få liv ett ”normalår”. Det ser vi av de ljusblå fälten i figuren nedan. Nej, nej inte de mellanblå det är vägtrafiken och de små mörkblå högst upp är flyget. Ser du inte de ljusblå fälten? Jag förstår det. Men titta noga under de gröna fälten så ser du dem vissa år. Det visar dels att yrkessjöfarten inte annat än enskilda år når en nollvision avseende omkomna men det visar också att vi är väldigt nära! Sjöfarten är väldigt säker. Att sjöfarten ges förutsättningar att ta hand om en mycket stor andel av trafiktillväxten, särskilt inom godsområdet, ligger helt i linje med att vi alla vill att färre ska dö inom transportsystemet. Sjöfarten har kapaciteten och viljan men inte i alla avseende de politiska förutsättningarna att hjälpa till att nå de politiska målen. Så, politiken – ska vi ta ett steg eller två till mot att minska antalet döda och allvarligt skadade i transportsystemet?

Publicerad: 2019-09-20