VD-bloggen: ”Väsensskild sjöfartspolitisk ambition i Norge och Sverige”
Jag hade förmånen att få vara med när Norges Rederiförbund hade årskonferens den 9 april. Det blir vid ett sådant evenemang väldigt uppenbart hur lika men också hur olika våra respektive föreningar. Vi är lika i det stora ansvar vi tar för att skapa en mer hållbar sjöfart. Vi ser utsläppen från den globala sjöfarten och hur vi kan agera ”harar” som ligger lite före och motiverar resten av sjöfartsvärlden att jobba lite hårdare. Skillnaden på oss och hararna i ett medeldistanslopp är att vi inte ha för avsikt att stiga åt sidan och bli omsprungna.
Norges finansminister, Siv Jensen, låter ingen tvivla om den norska regeringens ambitioner för norsk sjöfart och att hon och regeringen ser vilken enorm nytta sjöfarten levererat till det norska folket genom åren. Såväl som möjliggörare för handel som för att skapa arbetstillfällen inom och bortom den maritima näringen. Hon trycker i sammanhanget särskilt på behovet av att politiken skapar förutsättningar för att forskning, utveckling och implementering inom sjöfarten kan förvaltas och vidareutvecklas. För norsk konkurrenskraft är det viktigt att man fortsätter ha en mycket stark flagga. Eftersom sjöfartsmarknaden är mer volatil än de flesta andra marknader menar Siv Jensen att det är än viktigare att politiken säkerställer att det finns långsiktigt stabila och goda villkor för branschen.
Norges Rederiförbunds medlemmar ligger i framkant inom såväl utvecklandet av smart sjöfart som inom miljö- och klimatområdet. Inte minst blir det tydligt när en eminent panel pratar om digitalisering och smarta fartyg. Digitaliseringsminister Nikolai Astrup lyfter att han har ambitionen att skapa förutsättningar för en radikal snarare än inkrementell innovationsmiljö där Yara Birkeland kan vara en försmak av vad som komma skall. Panelen trycker också på att automatisering av sjöfart kan vara en viktig del men att det också krävs en digital uppryckning inom områden såsom hamn och transportköpare. Ett av de sätt som Norges Rederiförbund vill ta ansvar på är att man får till en global prissättning av CO2-utsläppen som sker från bränsleanvändningen.
Den positiva stämningen i lokalen kommer till ett abrupt, men samtidigt hälsosamt realistiskt, slut när professor Stein Ringen från Oxford University belyser att det globala geopolitiska läget idag är det mest handelsovänliga vi haft på många, många år. Samverkan, frihandel och tillit är om inte borta så under stark internationell press. Det härstammar bland annat från Washington, Beijing och London. Men det sprider sig förstås också till andra länder och regioner. Orsakerna är tre. 1 Maktförskjutningen som skett från väst till öst (läs: Kina) och oförmågan västvärlden haft att se och reagera på den kinesiska politiska regimens förändring mot en annan form av totalitär stat med globala ambitioner då man stirrat sig blind på den ekonomiska utvecklingen. 2. Det faktum att Ryssland hanterats på ett förödmjukande sätt då man gått från att vara en av världens två supermakter till att vara en stat som kan bli vinnare bara genom att göra andra svagare. 3. De ekonomiska konsekvenserna av den globala ekonomiska kollapsen som startade under 2008. Med utgångspunkt i dessa tre punkter menar Ringen att det inte är konstigt att vi ser en global epidemi av dåligt ledarskap. Inget tyder på att vi ska nå en snabb förändring av detta geopolitiska läge som gör att sjöfarten och handeln har svårt att ta nästa steg i utvecklingen.
Det är lätt att konstatera att den politiska ambitionen för sjöfarten är väsensskild från det läge vi har i Sverige även om vi är på rätt väg när dagens tredje minister äntrar scenen för att delta i en panel. Det är handelsminister Torbjørn Røe Isaksen som konstaterar att Norge är ett litet men handelsmässigt och sjöfartsmässigt framstående land som har goda förutsättningar att få till bra bilaterala avtal om de bredare avtalen med inte minst Storbritannien faller. Isaksen lyfter också de goda relationer man har med Kina och att man är mån om att dessa utvecklas vidare.
Norsk Rederiförbunds VD Harald Solberg lyfter behovet av att sjöfarten måste ha globala regler som är långsiktigt tillförlitliga. Därför är det viktigt att arbeta vidare med såväl IMO som påverkande organisationer såsom ECSA och ICS.
Sverige har mycket att lära från hur vår västra granne behandlat sjöfarten. Man ser från politikens sida sjöfartens och hela den maritima näringens potential och möjlighet att stärka landet och skapa arbetstillfällen, miljönytta och konkurrenskraft. Inte minst på den internationella arenan. Det hållbara samhället nås mer genom morötter än genom piskor. Sverige är på väg men med en hastighet som lämnar en del i övrigt att önska. Vi kan mer. Vi vill mer. Vi måste mer. För det hållbara samhällets skull. Nu är det ett ypperligt läge för politiken att visa att tala är silver men att handla är guld!
Publicerad: 2019-04-11