Brexit och sjöfarten

Chalmers Professional Education arrangerade i december 2016 i samarbete med Sjörättsinstitutet ett seminarium på temat: Brexit och sjöfarten – rättsliga konsekvenser av ett brittiskt utträde.

• Vilka rättsliga konsekvenser för sjöfarten får ett brittiskt utträde ur den Europeiska unionen?
• Hur påverkas tillgången till marknaden?
• Vilka regler kommer att gälla i framtiden?
• Vilka konsekvenser får detta för London som sjöfartsstad?
• Har Stockholm och Göteborg en möjlighet att göra sig gällande som nya sjörättscentra i Europa?

Noteringarna nedan är gjorda av Staffan Strive och Anna Hedén från seminariet

Hur och när ett Brexit kan bli aktuellt är mycket osäkert. Inga dramatiska effekter kortsiktigt men trolig större påverkan långsiktigt. Möjligt att förändring kommer snabbare då denna osäkerhet påverkar marknaden att vända sig bort från Storbritannien/London. Politiskt kommer det vara komplicerat och komplext. Enskilda länder kan komma utnyttja EU-förhandlingar för att uppnå enskilda fördelar. För sjöfarten kan tullar och ändrade flöden få konsekvenser liksom Londons särställning som shipping-huvudstad svajar betänkligt i långa loppet.

Utträde ur unionen går tillväga så att Artikel 50 aktiveras.

§1 man får utträda i enlighet med sina konstitutionella regler. I Storbritannien debatteras huruvida parlamentet måste godkänna att artikel 50 aktiveras eller om regeringen kan göra detta. Parlamentet kan tänkas känna sig obundet av folkomröstningsresultat som anses rådgivande. Därmed skulle parlamentet kunna känna sig  obundet av folkomröstningen och därför avstå från att följa valutgången. Artikel 50 aktiveras aldrig och några utträdesförhandlingar påbörjas inte. Detta är uppe till behandling och förhandling i domstol i Storbritannien. Premiärminister May hävdar att regeringen äger frågan och avser aktivera artikel 50 i mars 2017. Bedömare anser att detta bråk egentligen inte påverkar huruvida Storbritannien lämnar eller ej i slutändan.

§2 Önskar man gå ur ska detta anmälas och förhandlas under max 2 år från anmälan. Då det krävs en kvalificerad majoritet i Rådet efter EU Parlamentets godkännande.

§3 ”Stupstocken” 2 år efter anmälan om utträde kan Rådet förlänga denna tidsfrist. Det krävs dock ett enigt beslut vilket ger enskilda länder möjlighet att använda denna paragraf för att förhandla fram enskilda rättigheter i gengäld mot ’förlängning av tidsfristen’

Mängder av EU regler som idag gäller i Storbritannien måste lagstiftas att gälla i landet om Storbritannien lämnar EU och dess regler. Det skall iså fall vara gjort när utträdet är ett faktum Ett exempel på komplikationer är tex Luftfartsförordningen som ger tillträde till landningsbanor, flygplatser osv. EU förhandlar för EU. Om Storbritannien går ur, måste de förhandla med varje enskilt land inom tidsfristen, annars får de inte tillträde till andra länders flygplatser.

Det hävdas att en stark anledning till att folkomröstningsresultatet blev nej var at effekterna i Storbritannien av fri rörlighet inom EU upplevts som negativ i Storbritannien. Men det är ett faktum att Storbritannien vill ha kvar rätten till fri handel.

Det finns fyra scenarier i Storbritannien;

Ett scenario är att det utlyses en ny folkomröstning när avtal och dess effekter finns på bordet efter förhandlingar eftersom ingen som röstat vetat vad konsekvenserna av ett BREXIT inte varit känt Frågan är om aktivering av artikel 50 kommer ses som en point-of-no-return eller ej. Om Storbritannien tillåts aktivera artikeln, förhandla och sen ändå dra tillbaka aktiveringen om de inte är nöjda med förhandlingen, riskerar man att andra länder kommer ’testa av’ om de också kan få till bra avtal utan risk, därmed skulle EU riskera att falla sönder.

Ett annat scenario är att Britterna kan lämna EU men inträda i rest-EFTA, precis som Norge. Något som Norge avråder ifrån, då i man i praktiken måste följa beslut men inte kan sitta med vid förhandlingsbordet.

Ett tredje tänkbart scenario är att Storbritannien förhandlar till sig ett frihandelsavtal som Canada. Dock är Trump’s ifrågasättande av globaliseringen en försvårande faktor.

Fjärde scenario Hard exit innebär att man förlitar sig på WTO- frihandelsavtal. Eventuellt försöker bli ett europeiskt Singapore.

Vad säger man i Skottland? Accepterar man att lämna EU? Om inte, kommer det vara möjligt att Skottland lämnar Storbritannien och bildar eget land för att söka inträde i EU?

Vad händer på Irland om det blir en yttre gräns till EU på Irland? Den tidigare krutdurk som nu lugnat sig där riskerar att blossa upp om det inte blir fri rörlighet på Irland. Ett utträde skulle innebära att Irland/Nordirland utgör en yttre gräns som måste kontrolleras.